måndagen

Då kör vi min kväll för någon dag sen. Bara för jag gillade den så mycket! Mamma körde mig till öljunga vid tre, där mötte jag upp amanda (hatar att stava det med stort a) och Therese. Vi drog hem till amanda. Satt och skrattade till mogi's egna ordbok och fixade oss. Sen när det började bli bollibompadax stack vi ner till stationen och käkade. Satt där ett tag, typ timmen. Sen sprang vi upp till kronan, sen sprang vi till bussen (inbillningen; vi hade brott, bussen gick snart). När vi kommer till stationen sätter vi oss på en värmebänk, tack gud för att dom finns. Joel kom dit, samtalade lite med honom. Bussen var 21 minuter sen, FETT KALLT! Och bussgubben var apsur bara för 20 pers skulle till samma hållplats.

Framme i Värsjö. Snabba steg in till värmen. Trodde vi. När vi kom in var det kallare än kallt. Vi insåg att dom inte hade startat elementet. HAHA. Träffade hur många som jag inte träffat på två år. Det roliga var att jag knappt kände igen dom, men dom kände igen mig. Alla var sig ganska lika ändå, utom patric. Sist jag träffade honom var han tunn som fan och hade tandställning. Nu var han större (inte tjockare) och alla tjejers dröm. Min lilla emil var sig lik, snutte då. Jag träffade även personer jag hade hoppats på att aldrig mer träffa när jag slutade träffa folk på det hållet. Men man blir alltid överraskad.

Jag kom hem vid två. Så min kväll, utan täckning, fylld med skratt och gamla vänner. Var underbar. Precis som alla mina kvällar med det folket alltid är. Under kvällen insåg jag också att jag har gått miste om dom så länge, att vi tappade kontakten suger. Nu är den tillbaka igen och mina ben kommer ofta trampa runt i fagerhult, åsljunga och öljunga igen. Som det ska vara