always and forever

Två veckor av sorg, smärta och orättvisa. Det var inte du om skulle lämna oss. Det var någon annan, någon som inte finns. Någon som vill bort. Du ville inte bort, allt du ville var att få slut på din smärta. Det fick du ju också, för slut. Idag ska vi ner till kyrkan, ''ta farväl''. Det gör man inte av sin mormor, sin mamma, sin syster eller sin fru. därför ska jag inte gå in. Men dom som vill får. Gå in i kyrkan, se dig ligga i din kista, så fin i din rutiga röda skjorta. Den du älskade mest av alla dina skjortor. När vi varit där nere, åker vi hem till er och tar kort, fikar och sen få vi låna dom sakerna vi vill ha av dig. Men vi kommer ju lämna tillbaka dom sen när du kommer hem igen. Men morfar vill inte se dom varje dag och bli påmind om att du har rest iväg. Så vi hjälper honom att ta bort lite av smärtan. Jag älskar dig mormor och om jag skulle kunnat, skulle jag offrat mitt liv för dig. Men nu lever jag för dig och försöker göra dig stolt. Så som du alltid varit över mig, oavsätt vad